Vad ska sex vara bra för?

Tanja Suhinina http://ablativ.blogspot.com/2011/03/sex-som-hobby.html skrev en gång om att man kan ha sex som hobby på samma sätt som man kan ha mat som hobby. Och det har hon förstås rätt i. Jag tror att de flesta som skriver om sex har sex som intresse på det sättet. Liksom att de flesta som skriver om mat har mat som intresse. Jag har det däremot inte. Mitt intresse för sex ligger allra mest på det teoretiska planet. På det praktiska planet är jag mycket vanlig, tror jag. Inte mer frigjord än någon annan. Gift, monogam och inte alltför fantasifull. Och helt nöjd med det. Liksom att jag inte tycker att det är värt att lägga två timmar på att laga en middag, tycker jag inte att det är värt att ha alltför avancerat sex. Mat kan inte vara så gott och sex kan inte vara så skönt att det är värt mer än en begränsad mängd ansträngning. Tycker jag, alltså. Det är inget moraliskt omdöme, utan en presentation av den utgångspunkten från vilken jag analyserar sex.

Jag tror nämligen att man kan få ett lite annorlunda perspektiv på sex om man inte har det som hobby. Har man sex som fritidsintresse är det lätt att man ser det som ett självändamål. Man tenderar att se olika företeelser från sexualitetens perspektiv, i  stället för att se sexualiteten ifrån ett utifrånperspektiv. Och jag tror att båda perspektiven behövs för att förstå sexualiteten, både utifrån och inifrån. Filosofiska Rummet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=1716736 på radion för ett par veckor sedan handlade om sex i nutiden. På slutet fick de tre gästerna Jonna Bornemark, Carl Mikael Edenborg och Edda Manga svara på frågan vad vi ska ha sexualiteten till egentligen. De svarade alla att den är ett mål i sig, ingenting annat. Det var inte mycket till analys, för att vara ett filosofiskt program. Men ser man allt från sexualitetens perspektiv så kan man inte sätta den i ett sammanhang. Då bör ju allt annat sättas i ett sammanhang kring sexualiteten i stället.

Vad ska då sex vara bra för? Jag tror att det är en form av kommunikation. Kommunikation mellan två människor eller mellan alla i ett helt samhälle och allt däremellan. Jämfört med andra former av kommunikation, till exempel talad och skriven symbolbaserad kommunikation, har sexualiteten både vissa för- och nackdelar. Nackdelarna är att den inte är särskilt tydlig, den medför vissa risker, förmågan att kommunicera sexuellt avtar ofta fortare än förmågan att kommunicera verbalt fullt ut, och så vidare. Fördelen med den är att den är sann. Man kan inte ljuga på ett språk som man själv inte riktigt förstår. Som dessutom bara till delar är baserat på symboler. Man kan säga katt när man menar hund. Men en smekning är som den är. Den går inte att ljuga med. Den är som den känns och den känns som den är. Så sexualiteten är genuin på ett annat sätt än det talade och skrivna språket. Och därför behöver vi den. Mer om detta senare.