Ibland undrar jag om dagens norm att arbeta så mycket som möjligt hör samman med att det ses som asocialt att handla på eget bevåg. Eller rent av att tänka på eget bevåg. I en intervju för några år sedan (minns inte var och när) sa Eva Hamilton, nyutnämnd VD på SVT beträffande sin arbetsbörda, något i stil med att ”det hade varit kul att hinna tänka någon gång”. Vill vi ha makthavare som inte tänker, undrade jag förstås som läsare. Och jag tror att svaret på den frågan är ja. Vi vill ha makthavare som bara flyter med strömmen och fattar snabba beslut på känsla. För då styr de inte över sig själva på ett medvetet sätt. Och då kan de egentligen inte heller styra över oss. Hade de haft tid att tänka, hade de kunnat konspirera ihop utstuderade planer för folket. Gör de inte det så lyder de bara sina impulser. Som uppkommer på grund av stimuli av någon annan eller något annat. Som i sin tur handlade efter en impuls efter ett intryck av någon annan. Och så vidare. Det är bara den Foucauldianska formen av makt som vi kan acceptera. Den som finns lite överallt och hos alla.
Över huvud taget tror jag att det ses som lite asocialt att tänka. Tänker man, ställer man sig utanför samhället. Som att komma till en fest och ställa sig i ett hörn och iaktta i stället för att vara med och mingla och prata. Att tänka själv är motsatsen till att delta. I Filosofiska undersökningar konstaterade Ludwig Wittgenstein att man oftast inte tänker innan man pratar. Det vill säga: Antingen så tänker man själv, eller så tänker man tillsammans med andra samtidigt som man pratar. Är det konstigt att det förstnämnda ses som lite suspekt då?
Idag finns många fler sätt att prata än det rent verbala. Kläder är en slags språk. Inte ett medvetet språk, mer som musik än som tal, läste jag någonstans. Allt som man äger och visar upp är en slags kommunikativ handling. Och man förstår ofta inte dessa handlingar bättre själv än folk omkring en förstår dem. Till exempel vet man inte mer själv om varför man klär sig i smala jeans än vad ens granne på bussen vet om det. Även där kommunicerar vi utan att tänka först. Och det anses vara tjurigt i överkant att vägra delta i den kommunikationen, bara för att man inte förstår den. Ingen annan förstår ju heller, men de deltar ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar