Tankarna bakom den akademiska filosofin

För några inlägg sedan påstod jag att ens filosofiska idéer kan påverka hur man väljer att leva. Har man vissa tankar om vad som är viktigt, vad som är betydelsefullt och så vidare så bör detta ge visst avtryck på ens livsval. Omvänt bör folk som lever på ett eller annat sätt då kunna antas drivas av en eller annan typ av tankar.

Det här tror jag kan vara ett problem för den akademiska filosofin. Den akademiska världen kräver nämligen ett antal livsval hos sina medlemmar och rekommenderar starkt ett antal ytterligare: För att bli akademisk filosof bör man inte vara alltför intresserad av höga inkomster, men man får gärna vara beroende av en måttlig, månadsvis återkommande fast inkomst. Man måste vilja bo i eller i närheten av en större eller medelstor stad. Man måste i någon mån vara social så att man orkar med dels umgänge och eventuella intriger akademiker emellan, dels undervisning av studenter. Man måste acceptera det akademiskas inarbetade hierarkier. När det kommer till listan på rekommenderade egenskaper som får en att lyckas bättre så tror jag att det är bra att inte vara alltför fast rotad på en plats, utan vara beredd på att flytta med några års mellanrum, speciellt sådär i 30-årsåldern när ens jämnåriga köper villa och får barn. Visst finns det även akademiker som är bofasta och har barn, men utan att ha tillgång till någon statistik på området tror jag att barnlöshet är vanligare hos forskare än hos medelsvensson.

Är det någon speciell form av filosofiskt tänkande som premierar urbant liv, måttliga men regelbundna inkomster, acceptans för vissa sociala hierarkier, nomadiserande och eventuellt försakande av familjeliv? Det kan jag inte säga med någon säkerhet, förutom att de politiska åsikterna bakom en sådan livsstil ser ut att ligga mer till vänster än till höger. Men om det finns ett visst sätt att tänka som ligger bakom en idealisk forskares sätt att leva, eller om ett sådant sätt att leva utesluter vissa sätt att tänka, så missar den akademiska filosofin de tankar som inte leder till en akademivänlig livsstil. Generation efter generation, så länge som den akademiska världen fortsätter att se likadan ut.