För alla med minsta lilla intresse av skogen kan jag
rekommendera Maciej Zarembas artikel om skogspolitiken.
Precis, precis det är det som grannbonden brukar säga (han gillar inte heller
kalhyggen, vilket jag förstås är tacksam för): Det är pappersindustrin och
fackföreningarna som styr Sveriges skogspolitik. Skogsägarna tvingas göra vad
som anses gynna dessa på kort sikt.
Men det finns andra faktorer också. En stark lobbygrupp som
inte riktigt tittades närmare på i artikeln är jägarna. Jägarna i artikeln gillade
fin natur och det finns förstås fler som dem. Men det betyder inte att alla jägare har detta fokus. Att jägare tenderar att
sätta upp sina jakttorn på kalhyggen tyder tvärtom på att de inte tycker så illa hemskt
illa om dem generellt sett. Jägarnas främsta fråga, vid sidan av att
slippa få sina hundar dödade av vargar, brukar vara att det ska finnas många
djur för dem att jaga. Och gärna många sorters djur. Gärna stora djur. Hur
påverkar det skogsbruket? Rådjur, älgar och hjortar äter betydligt hellre
skott, toppar och bark på tall och lövträd än på gran. Så ju fler betande djur
som skogsägarna tvingas hysa på sina marker, desto större incitament att odla
granåkrar. Lantbrukare som vill odla något annat än jämnhög gran står således i motsättning till grupper vars intressen råkar få samma resultat i praktiken.
PS. En länk om viltets inverkan på skogens sammansättning
PS 2. Nu har jag skrivit brev till jordbruksministern också. Gör det ni också. Spelar nog ingen större roll vad man skriver, det viktiga är att man får regeringen att fatta att de får ta och göra något åt lagar som gynnas massaindustrin på böndernas bekostnad. Finns ett kontaktformulär på regeringens hemsida, här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar