söndag 15 januari 2012

Resa

Jag reser inte för nöjes skull. Få nöjen är roliga nog att motivera det obehag som resande innebär. Men jag har rest en del för att lära känna världen. Först med öppet sinne under flera månader långa vistelser i främmande länder. Dessa resor gjorde mig övertygad om västerlandets förträfflighet, så numera har mina resor mer karaktären av militäroperationer: Se så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt med fokus på överlevnad. Mat och sömn till den grad att man kan utföra uppdraget utan att kollapsa men inte mer än så.

Den senaste sådana resan som jag gjorde var till Sri Lanka. Flyg från Dubai (där jag befinner mig på det årliga besöket hos svärföräldrarna), tre dagars vandrande och bussåkande och tillbaka till den bekväma lägenheten i arabvärlden. Det jobbiga med att resa runt i tredje världen är egentligen inte främst det materiella. Visst, det är tröttsamt jämfört med hemma, men oftast är det ändå hanterbart om man inte är så petig. Det som är ansträngande på allvar är att utgöra någon form av global adel. För är det inte vad man är som vit och västerlänning? Man har vissa privilegier av börd och de ska man på något sätt förvalta. Och det gör man enklast på betryggande avstånd från dem som inte har dessa privilegier. För privilegierna åtföljs också av vissa vagt formulerade skyldigheter. Skulle vi unna kronprinsessan Victoria en massa ovanliga privilegier om hon inte var trevlig? Visst förstår man att hon inte kan vara kompis med alla, men man förväntar sig att hon ska bjuda till lite åtminstone. Det krävs ju så lite för att en rojalist som får syn på Victoria ska bli nöjd. Ett leende, en liten vinkning. Och det är samma sak med alla de tredjevärldenmedborgare som av någon anledning tycker att det är jättekul med européer och blir glada bara man är lite, lite trevlig. Skulle man missunna dem det liksom? Nej, inte när man väl är på plats, men det är i sig en god anledning att inte resa iväg över huvud taget.

2 kommentarer:

  1. Ditt inlägg väcker ett par frågor... Se så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt med fokus på överlevnad? Det låter inte så njutbart...Jag trodde att resor var till för att ge avkoppling och upplevelser...Vad är vitsen med att se saker på det jobbiga sätt som du beskriver (med minimalt med mat och sömn)? Vem har nytta av att du ser saker som du egentligen inte verkar finna något nöje i att se?
    Fråga två: är det verkligen så jobbigt att vara "lite, lite trevlig" att det är en anledning att inte resa iväg över huvud taget för att slippa? Bara ett par funderingar från en icke-filosof som tycker att det finns fantastiskt många nöjen som är roliga nog att motivera en resa :-)

    SvaraRadera
  2. Intressanta frågor. Svarar på dem i ordning:

    "Vad är vitsen med att se saker på det jobbiga sätt som du beskriver (med minimalt med mat och sömn)?"

    Min målsättning är att se världen som den är "på riktigt". Alltså inte att se och uppleva det som är trevligt, utan det som är representativt. Och då tenderar alla andra målsättningar, till exempel mat, att få stryka på foten. Men det är förstås inget självändamål.


    "Vem har nytta av att du ser saker som du egentligen inte verkar finna något nöje i att se?"

    Bra fråga. Bara jag själv, skulle jag tro. Det finns en del små saker som man inte kan läsa sig till eftersom de är för futtiga att skriva om, men som jag ändå finner intressanta. Till exempel att kvinnor inte verkar raka benen på Sri Lanka. Att folk beter sig som att det fanns trafikljus trots att de inte finns genom att korsa vägar i grupp. Att lankeser sätter på sina barn yllemössor i dem tropiska värmen och att de verkar tycka att Mariekex är en stor grej. Och så vidare. Inte för att jag vet vad jag ska med dessa nya kunskaper till nu, men det känns alltid bra att veta lite mer om världen vi lever i.

    "är det verkligen så jobbigt att vara "lite, lite trevlig" att det är en anledning att inte resa iväg över huvud taget för att slippa?"

    Det jobbiga ligger i omställningen från att vara en slusk som ingen vänder sig på gatan efter hemma till att vara ambassadör för en hel världsdel. De som är mer sociala hemma är antagligen bättre på att vara det utomlands.

    Hur som helst, gillar du att resa rekommenderar jag Sri Lanka om du inte har varit där. Vacker natur med berg och tropisk regnskog, elefanter i skogarna och i elefantparker, strand och hav, trevliga och inte särskilt påflugna människor som definitivt skulle kunna förtjäna att få ta del av lite mer turisminkomster.

    SvaraRadera