onsdag 26 september 2012

Tänk om vi lever i en helt obetydlig tid


Klimatalarmisterna säger att vi måste ändra livsstil nu. Helst i går. Annars kommer det att vara för sent på riktigt. Det vill säga, vad vi gör nu är helt avgörande för om planeten alls ska ha någon framtid. Vi lever i en avgörandets tid.

Kanske har de rätt i det. Eller så står det kanske bara inte ut med tanken på att vi lever i en helt obetydlig tid. För visst måste det ha funnits perioder under historien när människor inte har stått inför några som helst väsentliga avgöranden? Antagligen borde man ta den hegelska historieuppfattningen till hjälp här. Tyvärr är jag inte så väl bevandrad i den, men i gengäld är jag duktigt indoktrinerad i den marxistiska anpassningen av den. Och Marx och Engels menade på ett ungefär att historien är en interaktion mellan politisk handling och teknisk utveckling. Under perioder händer ingenting annat än att tekniken, eller i vidare bemärkelse produktivkrafterna, utvecklas, till en punkt då de passar så dåligt in i den politiska samhällsorganisationen att ett avgörande måste ske. Så under de perioder i historien då produktivkrafterna och det politiska har passat ganska bra ihop, har människor inte har något annat att göra än att jobba på med det tekniska, i vidare bemärkelse: Förbättra organisationen på arbetsplatsen, utveckla nya ingenjörslösningar, flytta till städerna som en del av en urbaniseringstrend…Även om Marx och Engels har haft fel förr, så är det väl uppenbart att det finns mer och mindre viktiga perioder i historien? Perioder då människors aktiva beslut att bli kristna eller fortsätta tillbe imperiets gudar, att invadera Rom eller inte, starta världskrig eller inte, har varit mer avgörande för historiens riktning än de beslut som uppkommer under perioder då historien mest har segat på i en och samma riktning.

De som säger att det ena eller det andra eller det tredje inte kan fortgå utan att resultera i en katastrof, säger oss att vi trots allt lever i en viktig tid. Och hur kan vi veta? De avgöranden som har skett genom historien har rimligtvis förutspåtts av vissa före andra. Så kanske är miljörörelsen en ny Messias som talar om att en annan värld, där vi som lever just nu är ytterst betydelsefulla, står för dörren. Eller så kan det fortsätta som det gör, århundrade efter århundrade, med bara små justeringar. Och då är det obetydligt om vi är modiga, karaktärsfasta och handlingskraftiga eller vanliga följsamma medborgare. Om vårt samhällssystem och vår världsordning faktiskt kan fortsätta som de gör, finns inget utrymme för att vara någonting annat.

4 kommentarer:

  1. Just detta tror jag att det är få som vågar tänka: att tiden vi lever i skulle kunna vara oväsentlig, inte ha så mycket att komma med, få viktiga beslut eller val. Det finns ett konstant tryck från många riktningar, inte bara klimatalarmister, att ha en sorts krismedvetande och tänka på nuet som otroligt spänt och avgörande. Därför är det synnerligen radikalt, och ganska svårt, att ta några steg tillbaka och inte erkänna de här problemen, vägra låta sig förföras av dramatiken. Att tänka i sådana banor tror jag kan vara väldigt produktivt. Kanske det enda som jag själv tror har verklig signifikans från de sista 10-20 åren är internets framväxt. Men det står oklart vad internet är och vad det fortfarande kan bli. Det kan fortfarande bli något så tråkigt som en ny kabel-TV.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Potentiellt produktivt kanske, men egentligen vet jag inte riktigt hur en sådan, ska man säga, blygsam utgångspunkt skulle se ut. Har du några förslag?

      Hur som helst så märker man att förändringstakten har stannat av när man jämför skillnaderna mellan generationer under 1900-talet och 00-talet. Mina farföräldrar växte upp i en helt annan värld, där man bodde tio personer i två rum och knappt hade råd med mat, där man inte visste vad preventivmedel var…jämfört med detta var mina föräldrars uppväxt på 50-60-talet mycket olik, så det är inget konstigt om de två generationerna hade lite svårt att förstå varandra (ungdomsrevolt och såntdär). Och fortfarande när jag växte upp kunde mina föräldrar säga ”när jag var liten” som om det var väldigt längesen och annorlunda. Så kan jag inte säga till mina barn. Den enda, stora grejen att berätta blir att hela familjen delade på en ynka dator utan internetuppkoppling där man tyckte att Pac-Man var något att komma med. I övrigt har i stort sett ingenting värt att nämna förändrats.

      Radera
  2. Man måste ju ändå säga att vår tid bjuder på något av den snabbaste tekniska utveckling som mänskligheten stått inför. Att det inte tycks leda till storslagna politiska eller sociala förändringar behöver inte betyda så mycket. Antingen för att samhällets resurser går helt in på det tekniska och ekonomiska området varför andra områden stryps i sin utveckling. Eller för att övriga områdens förändringar är mer diskreta och likt en tsunami inte syns förrän de slår in mot land med full kraft.

    Går man tillbaka i historien så skulle jag vilja ta fram Belle époque som en intressant parallell. Under årtiondena från ungefär 1870 till 1914 hände mycket på de tekniska och ekonomiska områdena men nästan inget på de politiska och sociala. Precis som nu med andra ord. Men under och efter första världskriget kom istället en tsunami av revolutioner som förändrade på politik och samhällsliv mer grundläggande än de föregående femtio årens tekniska utveckling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, så du menar att rätt vad det är så står vi där inför ett världskrig, intet ont anande? Och menar du att en så pass puckad grej som första världskriget kunde ske eftersom folk var så upptagna med att tänka på annat att de inte riktigt hade uppdaterat sina värderingar till det samhälle som den moderna tekniken ledde dem mot?

      Radera